Josefine x2

Nyss fick jag ett samtal från Josefine kusin och nu är hon äntligen hemma från Thailand och Kambodja.
Hon kände väl ungefär som jag gjorde när jag kom hem. Aningens vemodigt.
Kändes skönt att prata med henne och att hon levde med tanke på att jag drömde att hon dog i förrgår natt. Dessutom missade jag hennes begravning så jag vaknade med tårar i ögonen. Usch och fy! Tur att det bara var en dröm.
Snart vill jag iaf träffa henne så vi kan minnas tillbaka till Thailand och hon får berätta mer om Kambodja.
Vi borde även ha en reunion med Maria. Så vi kan minnas tillbaka och mysa alla tre.

Nu ska jag i alla fall upp på stan och fika med en annan Josefine som jag heller inte sett på evigheter. Gött!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0